.

Av alla seniors återstod det tillslut 10 kandidater, 5 Kings och 5 Queens. Att utse skolans kung och drottning på årets homecoming dans är ju lättare sagt än gjort. Efter många ansträngande röstningar fick de äntligen stå i rampljust under brunchens rally. Jag kunde inte sluta le. Föräldrarna intog platserna längst väggen och kameran var i högst hugg i hopp om att fånga deras små guldstjärnor på bild. 

På kvällen stod fotbollsmatch på agendan och jag kan inte ens föreställa mig hur många timmar dessa homecoming damer gjort i ordning sig. Under pausen blev de inkörda av varsin cab där papporna var chauförrerna, sedan gick det i tur och ordning på röda mattan kross över hela fotbollsplanen med sin kära fader tätt intill sig. En lite nätt puss på kind och pappas flicka var nu i killens sällskap. Med blommor under armen stod de helnöjda på scen när rektorn intog mikrofonen.  
 

Värdpappa Rich skjutsade oss till Jimmy Deans, och nöjda och belåtna trallade vi bort till homecomingen dansen.

Tro det eller ej, men homecoming är ingen big deal på Hart (om man bortser från allt krussedull inför king och queen). Vi tog varken del av tajta långklänningar, extra mycket smink eller fint uppsatt hår. Kan dock med glädje tala om att shorts var ett bra val, puuuh vad varmt det blev!!

Jag är inte den som sitter på läktaren och skådar folk som släpper loss. Men den första kvarten kände jag mig som en 80 åring som precis fått reda på sanningen om dagens ungdomar. Efter 16 minuter hade rynkorna försvunnit och jag var en av de pinsamma ungdomarna. Jag ska inte gå in på detalj hur dansen fungerade, för då lär vissa av mina kära bloggläsare få hjärtattack.

Men ack ackackackkaaa var roligt det var!!!!!!!

Tack & hej det var allt för idag








kram lillasyrran