.

Då var värmen tillbaka och temperaturen ligger i dagsläget på 27 grader. Jag har varit med i skoltidningen, haft slappa dagar och tråkiga fotbollsträningar.

Jag har vart här i snart 3 månader, det leder till att jag kommit in i rutinerna och vet hur den amerikanska vardagen och dess livsstil fungerar.

Jag skulle vilja säga att de enda likheterna mellan USA och Sverige är de tre basbehoven: tak över huvudet, mat för dagen och kläder som värmer kroppen. I Santa Clarita, där jag bor, kan du hitta allt. Det är en förstorning av Sverige. Du kan hitta den exakta affären med de saker du söker och den perfekta kiosken med smakupplevelser som tillfredställer dina smaklökar. Konkurrensen är enorm eftersom affären bredvid har ännu större utbud med lägre priser.

Ändå så lever vi på samma planet med samma mål. Vi går till skolan och jobbet, gör våra läxor (förhoppningsvis), tittar på tv, loggar in på facebook, äter den rostade smörgåsen…

Men uppfostran är en stor skillnad. Nu jämför jag med mammas och pappas sätt att handskas med motstånd, det är ett milt sätt utan massa krussedull. 
Måste även klargöra att mina värdföräldrar är guldvärda. Det finns inte i min värld att jag & mina värdföräldrar kommer höja rösten mot varandra eller lämna rummet med sura miner.

Som jag har märkt straffas amerikanska barn för allt, om betygen är dåliga eller tonläget har tendens till att vara tyket. Lärarna är mer strikta här, om man pratar eller rör sig utan deras tillåtelse får man lämna rummet eller skriva upp sitt namn på tavlan. Mobiltelefon, ipod eller försening är absolut inte tillåtet. Students service kommer ständigt in med blåa kort som ger besked om vems tur det är att träffa rektorn.
Ändå lär sig inte ungjävlarna! Oavsett om de blir hotade med relegering sitter de med nonchalant stil med fötterna på disken.

Ordet fredag har en speciell klang, oavsett var i världen man befinner sig. Denna Halloween helg kommer bli kalas. Mer detaljer, tankar och åsikter kommer…






Kram Anna

Av alla seniors återstod det tillslut 10 kandidater, 5 Kings och 5 Queens. Att utse skolans kung och drottning på årets homecoming dans är ju lättare sagt än gjort. Efter många ansträngande röstningar fick de äntligen stå i rampljust under brunchens rally. Jag kunde inte sluta le. Föräldrarna intog platserna längst väggen och kameran var i högst hugg i hopp om att fånga deras små guldstjärnor på bild. 

På kvällen stod fotbollsmatch på agendan och jag kan inte ens föreställa mig hur många timmar dessa homecoming damer gjort i ordning sig. Under pausen blev de inkörda av varsin cab där papporna var chauförrerna, sedan gick det i tur och ordning på röda mattan kross över hela fotbollsplanen med sin kära fader tätt intill sig. En lite nätt puss på kind och pappas flicka var nu i killens sällskap. Med blommor under armen stod de helnöjda på scen när rektorn intog mikrofonen.  
 

Värdpappa Rich skjutsade oss till Jimmy Deans, och nöjda och belåtna trallade vi bort till homecomingen dansen.

Tro det eller ej, men homecoming är ingen big deal på Hart (om man bortser från allt krussedull inför king och queen). Vi tog varken del av tajta långklänningar, extra mycket smink eller fint uppsatt hår. Kan dock med glädje tala om att shorts var ett bra val, puuuh vad varmt det blev!!

Jag är inte den som sitter på läktaren och skådar folk som släpper loss. Men den första kvarten kände jag mig som en 80 åring som precis fått reda på sanningen om dagens ungdomar. Efter 16 minuter hade rynkorna försvunnit och jag var en av de pinsamma ungdomarna. Jag ska inte gå in på detalj hur dansen fungerade, för då lär vissa av mina kära bloggläsare få hjärtattack.

Men ack ackackackkaaa var roligt det var!!!!!!!

Tack & hej det var allt för idag








kram lillasyrran

Kylan börjar smyga sig in över Santa Clarita och jag kan med glädje slänga på mig Uggsen utan att få dåligt samvete. I veckan har jag andats in hösten, luften känns klarare och ljuset är mörkare. Det har vart runt 65 Fahrenheits (nej madde, det är inte samma sak som 65 Celsius), utan det motsvarar 18 Celsius. Konstigt nog så uppskattar jag detta väder, dock får det inte bli kallare, javissst låter jag bortskämd.
Istället för att raka benen och oroa sig över svettlökar har jag som alternativ att sätta på mig en mysig hoodtröja och ett par sköna tofflor och studsa iväg. Har dock insett att jag måste uppgradera min garderob. När jag tittar vad min garderob har att erbjuda så är det färgglada sommartoppar och klänningar. Det är endast en ynklig tjocktröja som ger sällskap med de korta shortsen, bortsett från två stora hoodisar som jag har fått av Richard.

Idag har jag vart på bibel study, jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Visst att jag är konfirmerad, men jag är tacksam att min värdfamilj inte ödslar tid på kyrkan. Dock är kyrkan något helt annat här än i Sverige, här är den underhållanden och ett sätt att umgås på.

The bible study går ut på att lyssna, sjunga och äta kakor i ungefär 20 minuter. Min syn på kristna folk har helt förändrats, den man minst förväntar sig ska vara kristen skriker ”amen” högst. Det är sjukt fascinerande att se ungdomar i min ålder så troende. Jag och den tyska utbytesstudenten utbytte många blickar eftersom vi inte är vana vid detta. Dock respekterar jag det. Det är en sak jag har lärt mig under min tid här, att jag måste respektera allt den nya livsstilen har att erbjuda.

Ha en trevlig helg svennar!




(idag bjuds en bild på Katie och hennes två sköldpaddor
från Chinatown, Timo och Anna)

kram Anna

Vissa dagar är den andra lika, medan vissa dagar sticker ut från mängden.

Denna lördag erbjöd jag mig att passa CJ eftersom Wilma och Richard skulle på musikal.

Jag och Cj följde Cade till ett födelsedagskalas, sedan rullade vi chokladbollar eftersom fint besök väntade- Wilmas föräldrar! Kan även passa på att samla guldstjärnor hos moncan och berätta att jag dammsög mitt rum och erbjöd mig även att ta andra delar av huset.

Hennes föräldrar bor i San Francisco men spenderar nästan mer än halva året i Pennsylvania. I måndags tog de bilen från Pennsylvania och korsade hela landet och nu befinner de sig här, innan de på måndag sätter sig i bilen den sista biten hem.  

De anlände innan Wilma och Richard kom hem. Helst plötsligt förvandlades min harmoniska stund som barnvakt till än mer ansträngande situation.

Så fort Kathy (svart liten rackarhund) får chansen rymmer hon. Självklart rymde hon när Wilmas mamma konstant gick in och ut. Jag sprang runt på gatan och jagade henne samtidigt som Cj befann sig på läktaren och gjorde en vinnarinsats när han bara stod och skrek. Jag såg bilder i huvudet hur jag skulle berätta för de övriga familjemedlemmar att Kathy blivit överkörd eller bortsprungen. 
Sedan glömde även Wilmas mamma att stänga garageporten x-antal gånger, vilket resulterar till att Emily (den döende hunden) som bor i garaget lunkade iväg.
Jag kan med glädje meddela att båda hundarna lever!

Ikväll är det kickback hos Devon och sömn hos Alexandra som gäller. Men imorgon bitti är jag tillbaka på hemmaplan, för då är det självfallet svenska pannkakor som gäller!

 kram Anna

Vi européer är inte överdrivet ambitiösa när vi kommer till högtiden Halloween, i bästa fall har vi en pumpa med ett ljus i stående på trappan. Kanske den 10 åriga pojken halvhjärtat klär ut sig med hjälp av en läskig mask i hopp om lördagsgodis. Pojkens förväntningar dör snabbt när husägaren meddelar att de tyvärr inte har något godis.'' MEN, du kan få en guldtia!'' Pojkens leénde kommer genast tillbaka.

Här taggar de för nästa års halloween dagen efter halloween.  

På halloween i Sverige går ungdomarna in med inställningen att få en skönare fylla än vanligt. Kanske vi har något nytt gossip på måndag morgonen eller så var kvällen suddig och svart.

Likt amerikanska filmer vet varenda kotte att halloween i America är fantastiskt stort!
Bland alla spöken, vampyrer och häxor finns även ett stort ljus som livar upp stämningen -  tjejernas klädsel! Mina kompisar har förvarnat mig att halloween är en ursäkt för tjejerna att bete sig hur de vill. Killarna står dreglande bredvid, iakttar och tar emot.

Idag skulle vi halloween shoppa i hopp om att hitta den fantastiska klädseln. Jag hade från första början bestämt mig för att vara pippi långstrump. Min plan suddades fort ut eftersom jag inte kunde hitta någon klädsel för det. Jag fick mig ett gott skratt när jag kom in i den första affären. Mina förväntningar på halloween kostymaffär stämde inte riktigt överens till den ''underklädsaffären''.

Hur som haver barnen kär. Morfar och farmor ni får ursäkta ert barnbarn, men jag föll rätt i gropen. Jag köpte en ’’sjömans dress’’, visst det var ingen långklänning men den funkar för att våga visa värdmammsen. Ni får se bilder när dagen D kommer…

 
I eftermiddags följde jag med Michael och Sondre till Downtown L.A för att titta på en basketmatch, Los Angeles Clippers vs Denver Nuggets. 

Nu är klockan alldeles för mycket och jag säger godnatt för mig.

 




kram Anna

I familjen Bexell har alla efter 16,5 år tillsammans hittat sina roller. Idag vet vi tillexempel att mamma är den familjemedlem som vi alltid väntar på när vi ska någonstans. Dock kan jag inte klandra henne eftersom hon är den enda som tänker på fler än sig själv när packningen sätts igång.

I familjen Fry är Wilma den enda som tänker ’’outside the box’’. Hon packar till sig själv och killarna, löser matsäck med godsaker, musik som underhållning, får bilen tvättad och tankad, hon tänker på sovgrejer, ser till att djuren överlever m.m. Trots detta är Richard alltid den vi väntar på. Jag och Wilma diskuterar grejer han kan tänkas göra, men vi kommer aldrig fram till vettiga hypoteser.

I fredags eftermiddag, bara en timme efter utsatt tid, hoppade vi in i bilen mot San Francisco.

Som vilken normal människa som helst tycker jag att en bilresa på 6 timmar inte är något att hänga i granen. 
Om man utgår från situationen får denna bilresa högsta tänkbara betyg. Vi tog den störta bilen, vilket resulterade till att jag fick alla 3 säten där bak för mig själv. En dröm som äntligen blev verklighet. Jag hade min kudde och en filt och kunde ligga helt utsträckt, jag löste komplikationen med säkerhetsbältet på ett enastående sätt.

Både jag och Wilma gillar att prata, så hon var tvungen att titta bak hela tiden, tillslut var jag rädd att hon skulle bli åksjuk, då tittade jag på film på deras mini tv vilket fick tiden att rusa iväg. För er som vill anteckna vad jag mer gjorde under bilresan så sov jag och läste en bok som mamma har skickat. Vi hade tre värdefulla pauser: matpause, toapause och snackspause.

Nästa dag tittade vi på en fotbollsmatch som spelades mellan college lagen Cali och UCLA. Det var en förstorning av high school. Tv är på plats och istället för att ha mamma & pappa som hejarklack har du nu fans som bär ditt nummer. Alla är delaktiga på ett eller annat sätt: antingen är du fotbollskillen som tränar mer än 4 timmar/dag eller tjejen som satsar på en framtid inom bandet. Du kan välja att vara dansbruden med långt brunt hår som älskar uppmärksamheten under pauserna när du och laget shakar den avklädda kroppen eller så kan du inta rollen som cheerbrud och dejta fotbollslagets stjärnskott. Men det räcker gott och väl att vara en i mängden som bidrar med stämningen på läktaren.

Wilma och Richard kände en av spelarnas familj, så efter matchen fick vi äran att hälsa på honom. När jag skådade föräldrarnas ansiktsuttryck som var fyllda av stolta leenden, kom jag på hur mina barn ska uppfostras. Jag vill bli den stolta mamman till sonen som grannpojkens datorskärm är fylld av bilder på. Golfproffs, skådespelare, fotbollsproffs, hockeystjärna - you name it!

Vi åt brunch på ett utsökt crepes ställe. Jag har inte överdrivet mycket erfarenheter av crepes, men jag har svårt att tänka mig något godare. Jag beställde crepes där fyllningen var nutella, jordgubbar, banan och chokladsås, och tillbehör var vaniljglass och grädde. Ja, alldagliga svenskar, denna blandningen kanske får er att rynka på näsan. Men den dagen du vidgar dina vyer och testar något annat än pannkakor med socker och sylt, kommer du inse att världen har mer att erbjuda.

Idag (måndag) sjukanmälde Wilma mig och vi åkte hem igen. Nöjda och glada efter helgens vistelse!











kram Anna

Hur utnyttjar jag timmarna här? Vad har jag inte gjort? Vad gör mig lycklig? Vad gör mig svag? Vad hoppas jag på? 

Hur utnyttjar jag timmarna här?

Eftersom jag har fotbollsträning sista lektionen varje dag resulterar det till att jag är oren och illaluktande. Därför är mina kompisars dusch något jag känner mig hemma vid. Eller så slänger jag av mig de svettiga strumporna och benskydden och springer runt i träningskläder. Jag, han, hon, den, det. Vi är inte dem som hänger läpp över små skit.

När vi har haft sovmorgon har det firats med en uppfriskande frukost tillsammans, när vi har slutat tidigare har det vart ett angeläget tillfälle med en vända till shoppingcentret och när vi skulle stötta varandras val av pojkvän har vi käkat middag på restaurangen han jobbar på.

I helgen har mina timmar spenderats på en halv fotbollsmatch, för att sedan få tillfredssälla mina behov på ett annat vis. Röda muggar, sköna amerikanare, kall pool och beer pong- jag lever min nya livsstil.   

Jag har vart på Art festival med familjen. Det är en festival som är här en gång om året, fina påhitt och skulpturer fanns högt och lågt, höger och vänster. Med en smoothie i handen kunde man njuta av andras talang. Ordspråket: ''kul när det går bra för andra'' fanns nära om hjärtat.

Jag har firat Alexandras födelsedag med ett gäng. De amerikanare som befinner sig i min närhet är riktigt sköna. Det är ju trots allt folket som gör tillvaron.
Med tanke på att alla mina bästa tjejkompisar har ”pojkvänner” så är det väldigt mycket pussenutt och då kan man ju inget annat än att sakna sveriges atmosfär. (Tolka det hur du vill)

Hart high School har unnat sina elever långhelg. Vi utnyttjade dagen med en tripp till stranden Carpinteria. På kvällen blev det Panda Express och jacuzzi bad hos Ryan. 

Imorgon ska jag proppa i mig ett stort grönt äpple och kila iväg till affären för att köpa köttfärs. Eftersom jag är ledig imorgon erbjöd jag mig att stå för middagen. Äntligen ska mammas recept på hederliga köttbullar komma till användning. Tacka gudarna att jag får hjälp av köksmästaren Katie...

Vad har jag inte gjort?  

Skaffat pojkvän.     

Vad gör mig lycklig?

När födelsedagsbarnets mamma bjuder oss tjejer på en stor amerikansk frukost. Bestående av äggröra, bacon, bagel, avokado, potatis och ett stort glas apelsinjuice. Och sedan avnjuta massage i 1,5h. Massage för hela kroppen, rubbet. Hårbotten, ansiktet, fötterna, ryggen, benen, rumpan. Tanken att jag hade glömt klippa tånaglarna försvann efter en tiondelssekund. Jag tog djupa andetag och varje muskel i min kropp njöt något obeskrivligt. Denna fantastiska lokal befinner sig 10 minuter gångavstånd från mitt hus- livsfarligt!
Mamma och kajj, jag lovar att visa er detta lysande fenomen när ni kommer.. 

Vad gör mig svag?

Eftersom jag är en del av denna familj känns det som en självklarhet att följa med på familje tillställningar, även fast Wilma och Richard ger mig fulla friheten att tacka nej.
Nu var det dags för Richards mormors 99 års dag. På med den fina klänningen och lackskorna så kör vi. Kan man ju tycka… Eller så räcker det med att slänga på första bästa byxor och någon ren t-shirt och hoppa in i bilen.

Mormor var på dåligt humör- tårtan var förjävlig, vi var idioter, dottern var en bitch och dagen hade vart skit. Mormor gick och la sig och kalset kunde fortsätta. Den första timmen gick ut på att vända in och ut på all information som en utbytesstudent från Sverige kunde ge. Har jag sett det? Har jag vart där? Vad är den största skillnaden? Vad saknar jag mest? Har jag ätit det? Firar vi det? Ska jag åka dit? ... 
Som en extra krydda delade alla med sig av sina egna livserfarenheter. Det tackar vi för.

Vad hoppas jag?

Jag hoppas att du mår strålande bra!

 

 



kram Anna